Öka produktiviteten med 30 % och minska klinikens underskott

De flesta sjukhus i landet befinner sig i en svår ekonomisk situation som kräver åtgärder för att minska de miljardstora underskotten och få ekonomin i balans. 

Vi har tidigare beskrivit de kända fördelarna med telepsykiatri, att ha erfarna psykiatrer via länk i verksamheten, såsom:

- Kontinuitet– samma läkare blir en del av det kliniska teamet.
- Bemanning på deltid – om behoven eller budgeten inte räcker för en heltidstjänst.
- Flexibilitet – samma personal bemannar flera olika enheter och täcker för kollegor.
- Miljövänlighet

Vi har också informerat om att Svensk Telepsykiatri matchar kostnaderna för fastanställd personal i samband med vårt 10-årsjubileum. Detta erbjudande är inte tillfälligt, utan ett medvetet beslut för att bidra på ett etiskt och ekonomiskt hållbart sätt till bättre psykiatrisk vård i landet.

Med hjälp av vår kalkylator kan man beräkna den faktiska timkostnaden för sina anställda psykiatriker.
Svensk Telepsykiatri matchar den kostnaden.

I det beräknade timpriset har man inte tagit hänsyn till utgifter för fastanställd personals fortbildning (t.ex. deltagande i konferenser), friskvård, administrativa personal-relaterade utgifter eller produktionsbortfallet när personalen inte är i tjänst.

Detta innebär att när en psykiatrisk klinik använder sig av våra tjänster, där vi matchar timpriset för en anställd psykiater, gör kliniken i själva verket en besparing motsvarande kostnaderna för fortbildning, personaladministration och produktionsbortfallet . Produktionsbortfallet är minst 30% för en heltidstjänst om man räknar in alla dagar som går till semester, sjukskrivning, fortbildning, VAB etc. (Man arbetar ca 1 400 timmar av de cirka 2 000 arbetstimmarna per år).

Självfallet kan inte all psykiatrisk vård ersättas av telepsykiatri. Som både telepsykiatriker och chefer med erfarenhet av telepsykiatri har påpekat i våra intervjuer, är begränsningarna kring LPT-vård (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) en känd begränsning för telepsykiatri. Samtidigt finns många andra fördelar, särskilt i jämförelse med traditionella bemanningstjänster, såsom högre kontinuitet och bättre arbetsmiljö för personalen på plats.

Inte minst är de ekonomiska aspekterna viktiga.

Det är ingen överdrift att säga att genom att använda våra telepsykiatriska tjänster ökar man produktiviteten och intäkterna med 30 % jämfört med sedvanlig vård på plats utan extra personalkostnad.

Vill du veta mer om hur telepsykiatri kan bidra till ökad produktivitet och minskade kostnader för din klinik? Tveka inte att kontakta oss för en förutsättningslös diskussion. Vi ser fram emot att höra om era behov och diskutera hur vi kan stötta er verksamhet på bästa sätt.

Kostnad per faktiskt arbetad timme för en fastanställd psykiater

Månadslön: Arbetsgivares indirekta kostnader(tex 60%): Faktiskt arbetade timmar per år: Beräkna timpris

Jämförelse av två telepsykiatriska metoder för behandling av psykiatriska sjukdomar inom primärvården – SPIRIT-studien

Studien publicerades i tidskriften JAMA Psychiatry 2021.
Fortney JC, et al. Comparison of Teleintegrated Care and Telereferral Care for Treating Complex Psychiatric Disorders in Primary Care: A Pragmatic Randomized Comparative Effectiveness Trial. JAMA Psychiatry. 2021 Nov 1;78(11):1189-1199. doi: 10.1001/jamapsychiatry.2021.2318.

Vad handlade forskningen om?

Många vårdcentraler i USA som erbjuder primärvård i underbetjänade områden saknar tillräcklig psykiatrisk kompetens för att behandla patienter med psykiatriska diagnoser, såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och bipolär sjukdom. Den här studien jämförde två telepsykiatriska metoder för att behandla dessa patienter i landsbygdsområden, där telemedicin innebär att vård ges via video- eller telefonsamtal.

De två metoderna var:

• Konsulterande Telepsykiatri (KT): Patienterna träffade vårdcentralens personal, som ansvarade för och genomförde behandlingen. Personalen hade också veckovisa möten med distansarbetande psykiatriker för att diskutera och justera behandlingsplaner. Primärvårdsläkare skrev ut mediciner.

• Remittera till telepsykiatri (RT): Patienterna hade videosamtal med en terapeut eller psykiatriker på distans. Telepsykiatern ansvarade för terapin och skrev ut mediciner vid behov.

I båda metoderna inleddes behandlingen med en videokonsultation där en behandlingsplan upprättades.

Vad visade resultaten?

Efter ett år rapporterade patienter i både KT och RT betydande förbättringar av livskvalitet, psykiska symtom och biverkningar. Ingen skillnad noterades mellan de två grupperna när det gällde:

• Livskvalitet

• Allvarlighetsgrad av psykiska symtom

• Tillfredsställelse med vården

• Tillgång till vård

• Medicinbiverkningar

Patienterna i båda grupperna följde sina medicinska behandlingsplaner i samma utsträckning.

Vilka deltog i studien?

Studien omfattade 1 004 vuxna med symtom på PTSD, bipolär sjukdom eller båda. Endast patienter som inte redan fick medicinsk behandling av en specialist deltog. Alla fick vård vid en av 24 kliniker i Arkansas, Michigan och Washington.

Vad gjorde forskningsgruppen?

Patienterna slumpades till att antingen få KT eller RT. De fyllde i enkäter vid studiens start och efter ett år för att bedöma livskvalitet, vårdupplevelse och psykisk hälsa. Patienter, patientrepresentanter, vårdpersonal och försäkringsbolag bidrog med insikter under studien.

Vad betyder studien för oss i Sverige?

Det finns stora skillnader i vårdorganisation mellan Sverige och USA. Det finns dock ett stort behov av psykiatrisk kompetens i primärvården även i Sverige. Resultaten från denna studie visar på möjligheterna för båda modeller, vilka kan prövas i Sverige beroende på behoven.

Svensk telepsykiatri erbjuder tjänster till vårdcentraler som vill använda sig av telepsykiatri för att erbjuda bättre vård till patienter med psykiatriska problem som inte kan remitteras till specialistpsykiatrin. Detta kan också minska stressen och förbättra arbetsmiljön för primärvårdspersonalen.

Telepsykiatri används i hög utsträckning efter pandemin

Under pandemin blev telepsykiatri ett nödvändigt verktyg för att fortsätta erbjuda vård på distans. Även om det redan tidigare fanns som en möjlighet, ökade användningen dramatiskt i samband med pandemin och de justeringar som alla snabbt behövde göra för att möta patientbehoven i det nya landskapet. Men hur ser läget ut nu?

En nyligen genomförd undersökning av 1 660 medlemmar i American Psychiatric Association (APA) visar att 94 % av de svarande använder telepsykiatri i någon form. De flesta arbetar i en hybridmodell där de både erbjuder digitala konsultationer och har en fysisk mottagning. Intressant nog erbjuder 16 % enbart vård på distans och har ingen fysisk mottagning alls.

När det gäller hur vården utförs rapporterar 82 % att de använder video för telepsykiatri, medan 11 % mestadels använder ljudsamtal. De största hindren för att fullt ut utnyttja telepsykiatri inkluderar begränsade ersättningar, juridiska hinder och tekniska utmaningar.

Liknande mönster har setts i Sverige, där de flesta började använda telefon- och videobesök under pandemin, trots att man tidigare gjort det i betydligt mindre utsträckning eller inte alls. På grund av den akuta omställningen fanns det ofta inte förutsättningar för en genomtänkt övergång, utbildning i telepsykiatri, eller planering av patientsäkerhetsaspekter. Det vore intressant att göra en liknande undersökning i Sverige för att få en bild av den aktuella användningen av telepsykiatri och vilka utmaningar man står inför idag.

I vår korta intervjuserie beskriver två erfarna telepsykiatriker och en klinikchef sina erfarenheter av telepsykiatri. De lyfter fram många fördelar med telepsykiatri, men även vissa nackdelar, framförallt begränsningarna när det gäller tvångsvård.

Referens

Worthen A, Torous J, Khan S, Hammes N, Rabinowitz T. Telepsychiatry Current Practice and Implications for Future Trends: A 2023 American Psychiatric Association Member Survey. Telemed J E Health. 2024 Aug 12. doi: 10.1089/tmj.2024.0042.

Hur telepsykiatri förbättrade kontinuiteten och arbetsmiljön - Erfarenheter av en chef

Intervju med Kristina Nordén, verksamhetschef för Primärvården NSO Väster, Region Västernorrland, tidigare chef för läkarenheten Vuxenpsykiatrin, Region Västernorrland.

Berätta lite om dina erfarenheter med telepsykiatri i din nuvarande eller tidigare roll som chef.

Jag har haft erfarenhet av telepsykiatri i flera år, sedan 2017 i min tidigare roll som chef. Erfarenheterna har varit mycket goda, med engagerade läkare och bra kontinuitet.

Hur använde ni telepsykiatri på din mottagning?

Patienterna kommer till mottagningen och träffar läkare digitalt. Vi har även inom vår mobila verksamhet haft läkare som medverkat digitalt vid hembesök, och det har fungerat utmärkt.

Vilka tekniska utmaningar har ni stött på när ni implementerade telepsykiatri, och hur löste ni dem?

Ibland har det uppstått problem med uppkopplingen vid hembesök, eller tekniska fel med läkarnas datorer eller VPN-anslutningar. Vi har löst detta smidigt genom att övergå till telefonbesök som komplement.

Vad är fördelarna och nackdelarna med telepsykiatri utifrån ditt perspektiv?

Fördelarna är helt klart den förbättrade kontinuiteten, vilket är särskilt viktigt vid psykiatriska tillstånd. Den största nackdelen är lagkravet vid vårdintyg, vilket begränsar möjligheterna att fullt ut använda psykiatriker i dessa situationer, även om bedömningarna annars skulle kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt med annan personal närvarande och bra uppkoppling.

Hur har telepsykiatri påverkat arbetsbelastningen och arbetsmiljön för personalen på din mottagning?

Eftersom vi ofta hade många olika stafettläkare, har telepsykiatri haft en positiv effekt på arbetsmiljön. Personalen har kunnat lära känna varandra bättre i teamet, istället för att ständigt behöva skapa nya relationer. Samtidigt har vi sett en ökad arbetsbelastning på de läkare som är fysiskt närvarande på mottagningen, då det är dem annan personal knacka på med frågor. Det finns utrymme att förbättra detta, till exempel genom att införa en "öppen dörr"-policy för telepsykiater, där personal kan komma in för konsultationer.

Finns det några diagnosgrupper som du skulle säga inte är lämpliga för telepsykiatri?

Det är svårt att säga. Vi trodde initialt att psykotiska patienter skulle vara olämpliga, men jag är inte säker på att det stämmer. Vi har inte upplevt särskilt svåra omständigheter med några specifika tillstånd. De som är missnöjda, exempelvis de som nekas förskrivning av beroendeframkallande läkemedel, skulle sannolikt vara missnöjda oavsett...

Vad är din uppfattning om patienternas upplevelse av telepsykiatri på din mottagning?

Patienternas upplevelse har varit mycket god. På den mottagning jag arbetade på har vi genomfört utvärderingar där patienterna gett betyg mellan 4 och 5 på en skala från 1 till 5, nästan genomgående.

Hur har ni hanterat tekniska problem eller akuta medicinska situationer under pågående telepsykiatrikonsultationer?

Vi har haft en sekreterare eller sjuksköterska med en "akuttelefon" tillgänglig för att snabbt kunna hjälpa till om det skulle behövas. Om tekniken inte fungerat har vi istället genomfört besöken via telefon.

Vilka är de viktigaste faktorerna för framgångsrik implementering av telepsykiatri enligt din erfarenhet?

De viktigaste faktorerna är att få med sig medarbetarna, att kontinuerligt utvärdera och säkerställa att patienterna är nöjda, samt att utveckla systematiska arbetssätt, till exempel att införa en "öppen dörr"-policy för andra professioner.

Skulle du rekommendera detta arbetssätt till andra, och varför?

Ja, absolut. Om man har problem med kontinuitet och ständigt brottas med olika stafettläkare, anser jag att detta arbetssätt är toppen. Det finns dock hinder, som exempelvis lagstiftningen kring LPT, vilket gör att telepsykiatri än så länge måste ses som ett komplement. Men det har fungerat mycket bra i alla andra sammanhang, såsom vid handledning, teamkonferenser, patientbesök, konsultationer och hembesök. Det är ett effektivt sätt att arbeta – när tekniken fungerar.

Har du några andra tankar och reflektioner kring telepsykiatri?

Jag har nog tagit upp det mesta jag tänkt på. Jag tycker detta arbetssätt har varit fantastiskt!

Telepsykiatri i Fokus: Erfarenheter från Två Specialister i Psykiatri

I denna artikel får vi ta del av insikter från två erfarna psykiatriker, Deanne Mannelid och Iulia Mira Milea Carmaciu, båda legitimerade läkare och specialister i psykiatri. Både Deanne och Iulia har omfattande erfarenhet av att arbeta med telepsykiatri, och deras reflektioner belyser allt från patienternas upplevelser till hur tekniska och juridiska hinder påverkar arbetet. Genom att kombinera deras erfarenheter får vi en bredare bild av hur telepsykiatri utvecklas inom psykiatrin och hur det påverkar både patienter och vårdpersonal.

Deanne Mannelid
leg läkare, specialist i psykiatri

Iulia Mira Milea Carmaciu,
leg läkare, specialist i psykiatri

Hur länge har du arbetat med telepsykiatri och i vilken omfattning?

Deanne: "Sen 2003 i liten omfattning, från 2015 i 40-100 %."

Iulia: "Jag har jobbat endast med digitala patientbesök sedan september 2019, i 5 år nu. Omfattningen har varit 100 % (jobbat både för svensk sjukvård och utrikes)."

Hur använder ni telepsykiatri på era mottagningar?

Deanne: "Patienter på mottagningen, hembesök med eller utan övrig personal, möten med andra aktörer, läkarmöten och handledning."

Iulia: "På min nuvarande arbetsplats träffar man patienter både i deras hemmiljö och på mottagningen för sedvanliga patientbesök som kan inkludera uppföljningar, utredningar, nybesök, mm. Behandlingskonferenser, APT, läkarmöten och handledning sker digitalt."

Vilka utmaningar har ni stött på när ni träffar patienter via länk?

Deanne: "Patienter är inte alltid beredda på ett digitalt möte och kan bli besvikna. Det är ibland svårt att avgöra personlig hygien och man känner inte om det finns gammal eller färsk alkohol."

Iulia: "Utmaningar inkluderar situationer där vårdintygsbedömning måste ske, eftersom man inte får skriva ett vårdintyg baserat på en digital bedömning. Akuta tillstånd som kräver omedelbara åtgärder är en annan utmaning. Andra utmaningar inkluderar dålig mottagning hos patienten eller elavbrott."

Vad är fördelarna och nackdelarna med telepsykiatri utifrån era perspektiv?

Deanne: "Nackdelar: se ovan, och att man inte kan göra en somatisk status, endast mycket begränsad neurologisk undersökning. Fördelar: snabba förflyttningar, med bättre kamera kan man överbrygga att man inte ser så bra. Det är smidigt för patienten, värdigt och inte så intensivt."

Iulia: "Det finns många fördelar med digitala besök, såsom ökad flexibilitet, möjligheten att bedöma patienter i deras hemmiljö, snabba åtgärder och mer fokuserat arbete med mindre störningar. Nackdelarna inkluderar minskad social kontakt med kollegor och arbetsgruppen."

Finns det några diagnosgrupper som ni skulle säga inte är lämpliga för telepsykiatri?

Deanne : "Egentligen inte."

Iulia: "Ja, akuta psykiatriska och somatiska tillstånd som akuta psykoser, svår depression med hög suicidrisk, akut mani, delirium och svår substanspåverkan. Vid dessa tillstånd får man inte utfärda ett vårdintyg efter en digital bedömning om det skulle behövas, men annars borde inte finnas restriktioner gällande diagnoser."

Vad är er uppfattning av patienternas upplevelse av telepsykiatri?

Deanne: "Oftast positivt."

Iulia: "Jag har fått positiv feedback från de flesta patienterna. Många uppskattar digitala vårdbesök, särskilt på grund av kontinuiteten och möjligheten att träffa samma läkare regelbundet."

Hur har ni hanterat tekniska problem eller akuta medicinska situationer under pågående telepsykiatrikonsultationer?

Deanne: "Man ringer upp igen vid dålig täckning (t.ex. vid hembesök), och vi övergår till telefon, även om det inte är lika bra. Annan personal hjälper till vid behov."

Iulia: "Vid tekniska problem har vi använt telefonbesök istället. Vid extremt sällsynta fall har vi ombokat besöket. Vid akuta tillstånd har personal på plats tillkallats, och om det behövs kontaktas en kollega på plats."

Vilka är de viktigaste faktorerna för framgångsrik implementering av telepsykiatri enligt er erfarenhet?

Deanne: "Ett bra arbete, bra kontakt med annan personal och hyfsat nöjda patienter."

Iulia: "God samarbete med personalen på mottagningen, bra rutiner och instruktioner, tillgång till kollegor på plats, fungerande system för digitala besök (rum, kamera, mikrofon)."

Skulle ni rekommendera detta arbetssätt till andra, och varför?

Deanne: "Ja, men det kräver erfarenhet. Det är inget man startar med."

Iulia: "Ja, jag uppskattar att jobba digitalt på grund av flexibiliteten och det mer fokuserade arbetet. Man kan resa och arbeta från olika platser eller länder, och det ger ökad tillgänglighet för patienterna."

Finns det några specifika fall eller berättelser om hur telepsykiatri har gjort en betydande skillnad för en patient som ni kan dela?

Deanne: "Kanske de mer undvikande patienterna, de som har långt till mottagningen eller som inte kommer ut ur hemmet."

Iulia: "Patienter med svår OCD, AST och svår social fobi, som inte har varit i kontakt med sjukvården på många år, har kunnat knyta an och påbörja behandling, vilket har ökat deras compliance. Många har senare kunnat komma till mottagningen och fortsätta med psykoterapeutiska insatser in vivo."

Hur ser ni på framtiden för telepsykiatri? Vilka trender eller utvecklingar tror ni kommer att vara viktiga?

Deanne: "Jag tror att det kommer att integreras i alla mottagningars reguljära arbetssätt. Det är ett bra arbetssätt med stor flexibilitet för alla parter. Det är även miljövänligt och kostnadseffektivt eftersom det eliminerar restider"

Iulia: "Med tanke på hur den teknologiska utvecklingen sett ut de senaste åren kan verktyg som Microsoft Copilot eller Chat GPT hjälpa till att förkorta administrationen, men också att analysera rutiner och skapa statistik för förbättring."

Läkarbemanning via Telepsykiatri till samma kostnad som fastanställd personal

Under de senaste tio åren har våra erfarna psykiatriker behandlat tusentals patienter via länk. För att fira vårt jubileum erbjuder vi nu något speciellt:

För nya regioner som vill prova våra tjänster matchar vi utgifterna för en fastanställd psykiater under en tremånadersperiod!

Detta är en unik möjlighet att utforska fördelarna med telepsykiatri utan ekonomisk risk. 

• Kontinuitet – samma läkare som blir en del av det kliniska teamet.

• Bemanning på deltid – om behoven eller budgeten inte räcker för en heltidstjänst.

• Flexibilitet – samma personal bemannar flera olika enheter och täcker för kollegor.

• Miljövänlighet

Behovsanalys och patientsäkerhetsbedömning ingår alltid kostnadsfritt innan vi sätter igång telepsykiatri på en ny mottagning

Vi ser fram emot att träffas inom kort för att diskutera hur vi kan integrera telepsykiatri i er verksamhet!

Med vänliga hälsningar,

Svensk Telepsykiatri
info@telepsykiatri.se

Finns det bättre alternativ till det nationella avtalet för hyrpersonal i psykiatri?

Vi är Svensk Telepsykiatri, ett litet företag som drivs av välutbildade och erfarna kliniker. Sedan 2014 har vi samarbetat med flera regioner, vilket har gjort det möjligt för många patienter att ha samma psykiatriker i upp till 10 år – via videolänk. Många patienter föredrar att träffa samma läkare på video framför att möta olika läkare på mottagningen. 

Med det nya Nationella avtalet riskerar vårt samarbete med flera regioner att avslutas. Avtalet syftar till att standardisera inhyrning av läkare och sjuksköterskor och minska kostnaderna för inhyrd personal, ett gott skäl! 

Naturligtvis anser vi att det ska finnas möjlighet att träffa psykiatrer på plats på alla psykiatriska mottagningar och avdelningar i landet. Dock är det ofta svårt för regioner att anställa och behålla personal, särskilt i glesbygdsområden. Vårt samarbete har fungerat väl under alla år, och vårt arvode ligger dessutom cirka 250 kronor per timme under den nationella avtalstaxan. 

Enligt det nationella avtalet är vi inte tillräckligt stort företag för att bli upphandlade, trots vår kompetens och lägre priser. 

Vi söker nu nya psykiatriska verksamheter som kan tänka nytt och vill uppleva fördelarna med bemanning via länk. 

Fördelar med vår bemanning: 

• Kontinuitet – samma läkare som blir en del av det kliniska teamet. 

• Bemanning på deltid – om behoven eller budgeten inte räcker för en heltidstjänst.

• Flexibilitet – samma personal bemannar flera olika enheter och täcker för kollegor.

• Lägre pris än det nationella avtalet. 

• Miljövänlighet 

Våra tjänster: 

• Bedömning och behandling av psykiatrins patienter via länk (digitala vårdmöten).

• Handledning och fortbildning av personal. 

• Remissbedömning, triagering och rådgivning för primärvårdens och somatiska verksamheters patienter. 

Vi ser fram emot att träffas inom kort för att diskutera hur vi kan integrera telepsykiatri i er verksamhet! 

Med vänliga hälsningar, 

Svensk Telepsykiatri

info@telepsykiatri.se

Dina hörlurar kan hålla koll på din hälsa

Hörlurar och öronsnäckor med sensorer kan i framtiden bli ett kraftfullt verktyg för att övervaka människors hälsa. Om det kan man läsa i en artikel som publicerades på: spectrum.ieee.org den 21 mars 2019. Där beskrivs många av de funktioner som man i framtiden kan få i sina hörlurar. Vissa av dem finns dock redan på marknaden.

Flera tillverkare berättar om att hörlurar redan om ett par år kan övervaka hjärtslag, känna av när bäraren är stressad och hålla koll på hjärnvågor. Redan idag finns inbyggda algoritmer i vissa hörlurar som kan känna av vilket håll ljud kommer ifrån, för att välja vilken mikrofon som ska användas och vissa är också utrustade med avkänning som gör att man kan reglera dem genom att bara nudda vid dem. Likaså finns även röstigenkänning som funktion på vissa hörlurar. Med tanke på att tekniken redan kommit en bra bit på väg, är steget inte långt till att använd dem även i hälsosyften. Örats beskaffenhet gör det också extra lämpligt för att känna av en mängd signaler från både hjärtat, huden och hjärnan.

I artikeln tar man även upp hur traditionella hörselhjälpmedel även närmar sig mobilmarknaden,  genom att vissa tillverkare redan har utvecklat mobilappar som hör ihop med hjälpmedlen. Vissa tillverkare har även börjat att utrusta sina produkter med avkännare för andra ändamål, som till exempel pulsmätning.

Telefonapp kan motverka höjdrädsla

Människor med rädsla för höga höjder kan få hjälp med att övervinna sin fobi med hjälp av en virtual reality-app och ett par billiga vr-glasögon i kartong. Det framgår av en artikel som publicerades på: kfgo.com den 21 mars 2019. I den hänvisas till en tysk studie där 193 studenter med höjdrädsla, provat appen och uppnått jämförbara resultat som med verklig KBT-terapi. Detta talar för att man kan uppnå framgångsrik fobiträning till en bråkdel av kostnaderna för terapi.

Appen är utformad som ett spel och försätter användaren i en rad utmanande situationer som till exempel kan vara att skruva i en glödlampa stående på en köksstege eller rädda en kattunge från en hög höjd.

Experter som kommer till tals i artikeln tror att den här typen av appar kan komma att användas allt mer i framtiden, men rekommenderar att de används i samråd med tränade terapeuter

Många hälsoappar saknar evidens och kan även riskera patientsäkerheten

I en artikel publicerad på Business insider den 22 mars 2019, redovisas några av resultaten från en undersökning av British Medical Journal som nyligen genomförts. Genom att titta närmare på 24 topprankade hälsoappar kom de fram till att det fanns uppenbara risker med att vårdgivare rekommenderar dessa till sina patienter. 

Bland annat kunde de konstatera att 79 procent av apptillverkarna delar den data som de erhåller om användarna till andra samarbetspartners, vilket skapar en stor integritet- och patientsäkerhetsrisk. Dessutom saknar de allra flesta appar stöd i forskning när det kommer till hur väl de fungerar. Endast 22 av de mer än 318 000 hälsoappar som finns tillgängliga för nedladdning i nuläget, har genomgått utvärdering under de senaste tio åren. Både evidens- och integritetsaspekten aktualiserar frågan om huruvida hälsoappar bör rekommenderas av kliniskt verksamma vårdgivare.

Hälsoapparna ökar dock alltmer i användning och ungefär 3,7 miljarder nedladdningar gjordes under 2017, vilket kan jämföras med 1,7 miljarder under 2013.

Svenska Psykiatrikongressen (SPK) 11-13 mars 2019

Vår närvaro på SPK 11-13 mars 2019 på Münchenbryggeriet i Stockholm.

Tack till alla som besökte vår monter på Psykiatrikongressen i mitten av mars i år. Vi träffade så många trevliga kollegor från olika delar av Sverige.

I vår monter deltog fyra av våra psykiatriker, som utifrån sina konkreta erfarenheter av arbete med patienter via nätet, kunde visa på de möjligheter som telepsykiatrin ger.

Vi hade monterat upp den typ av datorbaserat system som vi använder i vår vardag gentemot patienter och regioner. Dag 1 och 2 fanns det möjlighet att ”prova på att träffa en patient via länk”. Alla tyckte att det var bra bild och ljud och att det fungerade mycket bra. Det blev succé.

Det finns ett stort intresse för telepsykiatri runt om i landet. Av de som besökte oss var det många som önskade ta del av vår senaste rapport, från februari 2019, som handlar om hur långt digitaliseringen kommit vid psykiatriska kliniker i Sverige.

Vår förhoppning är att flera nu känner till oss och att vi kan fortsätta de påbörjade kontakterna med flera regioner och kollegor.  Vår slutsats av mässdagarna är att telepsykiatri kommer att spela en väsentlig roll i framtidens psykiatriska vård.

Mobilhälsoverktyg används för att mäta tonårsdepressioner

Forskare och läkare använder allt oftare mobila applikationer för att övervaka patienters mående. Det gör att man kan erbjuda vård som är jämförbar med den som kan ges på sjukhus, även i patientens hem.

I ett forskningsprojekt vid Stanford University arbetar bland annat forskarna med att övervaka patienter på avstånd genom att mäta deras stressnivåer med hjälp av en mätenhet som är stor som ett plåster. Undersökningen ska försöka hitta en koppling mellan stressnivåer och tonårsdepressioner och håller bland annat koll på ungdomarnas hjärt- och andningsfrekvens löpande i 24-timmar. Detta berättas om i en artikel på M-health Intelligence den 17 september.

Den här möjligheten att genom små, mobila mätenheter komma åt information som man traditionellt sett endast har kunnat få tillgång till genom sjukhusvistelse, används även för att undersöka förmaksflimmer. Det har visat sig att de är tre gånger bättre på att identifiera förmaksflimmer än en traditionell läkarundersökning. Mätutrustningen har även visat sig vara väldigt effektiv i att upptäcka lunginflammation, genom att mäta andningsmönster hos patienter som genomgår lungcancerbehandling.

Unga positiva till att använda sociala medier i hälsosammanhang

Många människor är tilltalade av att ha större kontakt med sina sjukvårdskontakter via sociala medier. Experter varnar dock för att låta detta ersätta verkliga möten.

En undersökning som gjorts av amerikanska The Harris Poll visar att unga människor i stor utsträckning är positiva till att ha större kontakt med sina sjukvårdskontakter via sociala medier. Av de yngre deltagarna (åldrarna 18-24) var det till exempel 54 procent och bland de äldre 42 procent, som kunde tänka sig att vara vän med eller följa sina sjukvårdskontakter på sociala medier. Ännu högre siffror var det (65 procent respektive 43 procent) för dem som kunde tänka sig att kontakta sin läkare via sociala medier angående hälsoproblem. Detta beskrivs i en artikel publicerad i ”CTel News” den 18 maj 2018, där det också framgår att studien styrks av tidigare undersökningar.

Dock uppmärksammar experter på området att unga idag inte söker läkarhjälp i så stor utsträckning som de borde. De varnar för att låta kontakt via sociala medier ersätta läkarbesök och rekommenderar att man endast använder den kontakten som ett komplement till ett besök, antingen fysiskt eller via telelänk. Dessutom påminns det om vikten av att alltid följa gällande regelverk när det gäller elektronisk hantering av patientuppgifter.

Svensk telepsykiatri på MIT-Harvard Medical School Healthcare Innovation Bootcamp 2018

I mitten av augusti deltog Svensk Telepsykiatris vd Fotis Papadopoulos i The MIT-Harvard Medical School Healthcare Innovation Bootcamp i Boston. Bland annat tog han med sig nya kunskaper kring affärsutveckling och digitaliseringsarbete hem – erfarenheter som ligger rätt i tiden när Svensk Telepsykiatri nu satsar för framtiden genom att gå in i Uppsala Innovation Centers Accelerator-program.

Under en intensiv vecka träffades kunskapsledare från hela världen för att träna, dela erfarenheter och samarbeta kring komplexa problemlösningssiuationer. Entreprenörer, läkare, biomedicinska ingenjörer och innovationsledare strålade samman i ett sammanhang där hälso- och sjukvårdsutveckling stod i fokus. Föreläsningar, coachning av experter inom olika områden och problemlösande samarbeten pågick stora delar av dygnet och många deltagare berättar om hur de tillägnat sig ovärderliga erfarenheter och kunskaper under veckan.

Berätta Fotis, vad är det viktigaste du fick med dig från träningsveckan?

– Det var en väldigt intensiv, sömnlös och mycket lärorik vecka och mycket inspirerande att träffa 87 personer från 30 länder, var och en med sin egen vision för att förbättra sjukvården. 

För mig som har en medicinsk akademisk bakgrund var det mycket intressant att bekanta mig med processer kring affärsutveckling och se att det finns en systematisk metod för att starta och skala upp ett innovativt företag. Jag lärde mig också mycket om vikten av att arbeta med ett bra team som delar samma vision. 

Hur kommer du att använda de kunskaper du fick med dig hem?

– Det var bra tajming mellan bootcampen och att Svensk telepsykiatri kommit in i Uppsala Innovation Centers Accelerator-program. Vi får mycket förstärkning när det gäller affärskompetensen genom det samarbetet. Det är många spännande utvecklingsidéer som vi jobbar på och de kunskaper jag fick kommer definitivt att tillämpas i praktiken under den närmaste tiden. 

Vad kunde du lära dig av dina kollegor i andra delar av världen?

– Det var mycket spännande att se att vi har samma utmaningar när det gäller sjukvården i stort, men också som entreprenörer, oavsett vilket land man kommer ifrån. Jag kunde också se att vi har mycket gemensamt när det gäller den stora administrativa bördan för sjukvårdspersonalen som leder till sämre arbetsmiljö och utmattning. Samtidigt ska vi hantera det allt ökande behovet av att flytta delar av sjukvården ut till patientens hem med hemmonitorering bland annat. 

Hur ligger Sverige till internationellt när det gäller digitaliserad sjukvård?

– Sverige och de andra nordiska länderna har ganska bra rykte när det gäller digitalisering i sjukvården generellt. Jag kunde dock se samtidigt att det finns en del hinder i Sverige när det gäller innovativa lösningar inom sjukvården jämfört med andra länder.

Telemedicin för att behandla autism

Att använda telemedicinska verktyg för att behandla personer med diagnoser inom autismspektrat, är ett sätt att komma tillrätta med långa väntetider. Flera amerikanska vårdgivare har erfarenhet av detta.

I en artikel publicerad i CTEL News den 10 maj 2018 framgår att Vanderbilt University’s Treatment and Research Institute for Autism Spectrum Disorders (TRIAD) framgångsrikt har använt sig av telemedicin för att hjälpa barn under tre år, genom terapisessioner tillsammans med deras föräldrar, via surfplattor. Många av familjerna bor i otillgängliga delar av området och skulle annars ha fått vänta länge på att få möjlighet till behandling. 

University of Missouri’s ECHO Autism program har också använt sig av telemedicin i behandlingen av autism. I deras fall har det dock varit ett hjälpmedel för att träna och handleda primärvårdspersonalen. Genom säkra videokonferenser har personalen kunnat ha kontakt med experter inom området.

Röstassistenter i sjukvården

Så kallade ”röstassistenter” erövrar marknaden allt mer och många nya användningsområden utforskas. Nu letar telemedicinbranschen efter möjliga användningsområden inom hälsoområdet.

Många av de nya röstassistenterna är inspirerade av Amazons röststyrda, smarta högtalare Alexa, som kan hjälpa användare med att exempelvis beställa pizza eller ringa en taxi. Dock menar experter inom området att man måste vara försiktig vid utvecklingen av användningsområden inom sjuk- och hälsovård. Det framgår av en artikel på websidan M-health Intelligence den 27 augusti i år. Bland annat säger man att det är stor skillnad mellan att använda tekniken i sitt hem, där man är anonym och avslappnad, och att möta en digital assistent hos sin läkare.

Bland annat har tekniken testats bland ambulanspersonal på flera platser i USA som genom den har tillgång till stora mängder behandlingsinformation. Det finns också möjlighet att genom röstassistenttekniken ta reda på vilket sjukhus i närheten som har bäst möjligheter att behandla ett visst sjukdomstillstånd. Interaktiva, undersökande samtal med assistenten kan vara ett annat användningsområde. En av de stora utmaningarna med att använda röstassistenter i sjuk- och hälsovård konstateras dock vara att hantera sekretessfrågan.

Bärbar e-hälsoteknik testas vid schizofreni

Två nyligen genomförda studier har givit viktig information om hur man kan använda e-hälsoteknik för att kartlägga humörförändringar och triggerfaktorer i realtid samt förbättra vården för patienter med schizofreni. Det framgår av en artikel i M-health Intelligence den 12 mars 2018.

Vården har nyligen börjat utforska hur tekniska hjälpmedel kan användas som komplement för att hjälpa även patienter med svåra psykiska problem. Strävan efter att kunna kartlägga hur patienterna mår när de inte befinner sig hos doktorn, har gjort att man försöker hitta tekniska hjälpmedel där patienterna kan logga sitt mående och koppla det till olika variabler såsom stressnivåer, sömn, väder eller sociala faktorer till exempel.

En amerikansk studie som utförts vid Beth Israel Deaconess Medical Center i Massachusetts under 2017 har visat på pålitligheten i att övervaka patienternas mående genom att kartlägga hjärtfrekvensen. I en annan studie som utförts vid University of Zurich, the University of Bern och Geneva University Hospitals i Schweiz har forskarna kommit fram till att även patienter med psykotiska sjukdomar är bekväma med att använda teknisk övervakning på detta sätt. Forskarna konstaterar även att hjälpmedlen kan vara både kostnadseffektiv och välfungerande både för den svårbehandlade patientgruppen och deras vårdgivare.

Brittiska hälsomyndigheten bygger ett bibliotek för hälsoappar

För att garantera kvalitet och säkerhet hos appar som tillhandahåller hälsoråd och hjälpmedel håller brittiska hälsomyndigheten (NHS) på att bygga upp ett bibliotek för godkända appar. Detta för att kunna tillhandahålla kontrollerade hjälpmedel till den som vill. Nu vänder de sig även till utvecklare av e-hälsohjälpmedel för att öka utbudet. De har dessutom utsett ett företag som ska hantera certifieringen av apparna.

För närvarande finns 46 appar i biblioteket, varav endast en är helt godkänd, skriver M-health Intelligence den 23 februari 2018. Ytterligare två appar testas för närvarande, men NHS arbetar för att snabba upp hanteringen. I artikeln beskrivs även hur bristen på kontroll kan göra att användare får helt felaktiga råd och tar som exempel en amerikansk app riktad till diabetiker, som dragits tillbaka efter att ha givit felaktiga råd när det gäller insulindosering.

Ny depressionsapp använder artificiell intelligens i terapibehandlingar

En gratisapp med namnet ”Woebot”, utvecklad vid Stanford University i USA, har visat sig ge positiva resultat i behandling av depressioner hos studenter. Detta enligt en artikel som publicerades på hemsidan ”Futurism” den 31 januari 2018.

Appen är en så kallad ”chatbott”, det vill säga en app som simulerar konversation med en annan människa. Den skapades av Alison Darcy, psykolog vid Stanford University och använder sig av KBT-principer i sina svar. Appen kan till exempel känna igen negativt formulerade meningar och uppmana användaren att tänka annorlunda. Den kan också känna igen suicidala eller destruktiva tankegångar. Den uppmanar då användaren att istället använda en annan app som är utvecklad just för att hantera självmordstankar och självdestruktivitet.

Forskning som gjorts på 70 collegestudenter som använt Woebot visar att den kan göra stor skillnad. Studenterna delades upp i två grupper där den ena använde appen och den andra läste en bok som handlade om hantering av depressioner. Gruppen som använde appen såg en stor förbättring i sin depression, till skillnad från den bokläsande gruppen där ingen större skillnad kunde märkas. 

Lättillgängliga terapier kan förvärra psykisk ohälsa

I en artikel som publicerades i Independent den 13 januari kan man läsa om riskerna för att oseriösa onlineterapier kan ställa till stora problem för människor med psykiska besvär. Där varnas också för risken med att använda ”terapibottar” istället för att träffa en levande terapeut.

I takt med det ökande behovet av terapi hos allmänheten, blir också tillgången på privata, nätbaserade terapier allt större. Farorna med att många av dem som erbjuder onlineterapier inte har regelrätt utbildning eller bristfällig träning, beskrivs i artikeln. Man pekar även på det faktum att vissa terapier dessutom har religös eller ideologisk anknytning, utan att det framgår tydligt.

Riskerna med användandet av så kallade ”terapibottar”, det vill säga dataprogrammerade appar som simulerar KBT-terapi, påpekas också. Även om det kan göra stor positiv skillnad för många, finns risken att användandet av appar avhåller människor från att söka professionell, djupgående hjälp. Terry Hanley, forskare vid Manchester University, säger ”För personer med högre grad av ångest är det som att sätta plåster på ett väldigt stort sår. Sex sessioner med ett program är inte samma sak som ett ansikte-mot-ansikte möte för en person som haft en fruktansvärd historia av sexuellt utnyttjande. En storlek kan inte passa alla.”